Looking back, over my shoulder..
Okej, vart ska man börja? Det är för mycket på samma gång nu, för många känslor i luften. Nervös, förväntansfull, arg, besviken och ledsen förvirrad.. Kanske har jag för höga förväntningar på verkligheten? Jag ville bara att det skulle vara enkelt, okomplicerat och tvärtemot vad jag upplevt tidigare. Nu sitter jag här mer vilsen än någonsin. På ett sätt vill jag att du ska vara här och hålla om mig nu och bara säga att allt kommer att bli bra, det känns så tryggt med dig jämt. Men ändå vill jag bara ta avstånd, bara vara själv med alla mina tankar samtidigt som jag vill att du ska förstå. Jag vet att du inte är någon tankeläsare, men vissa saker är så uppenbara.
Jag är trött på att mitt förflutna spökar och förstör. Ni har förstört tillräckligt av mig och det händer inte igen. Från och med nu ska jag försöka se allting med nya ögon och inte hur ni har påverkat mig.
Det finns så mycket som jag önskar att du inte skulle se av mig. Jag skulle velat att du bara fick se den delen av mig du såg i början. Inte den delen som är förstört av mitt förflutna och som gör att mina tankar spökar runt ibland.. Jag hade velat behålla den delen för mig själv, men det går inte. Jag vill bara att du förstår och hjälper mig att inte känna som jag gör.. Jag vill ha tillbaka den gamla jag. Sakta men säkert kommer jag tillbaka, och en dag kommer det inte finnas ett spår av all den osäkerhet och det dåliga självförtroendet som jag har nu.
I never really wanted you to see
The screwed up side of me that I keep
Locked inside of me so deep
It always seems to get to me
